Pungbyxor och luftiga bh-ar...
Det har jag haft på mig på sista tiden... Med detta menas, att efterhand som jag blir mindre växer byxorna och överflödet tycks krypa neråt och det ser ut som om jag har pung... Snyggt? Nja, men originellt om inget annat. Sen tror jag ta mig tusan att mina bh-ar har vuxit!!! Kupan står ut så fint så men man får titta en bit neråt för att se innehållet.... Va f-n varför kan inte hela röva ramla av direkt istället, eller mina fula tjocka lår? När vi tar av det som ändå ser ok ut... Men det gör inget, jag klarar mig med små tuttar med, frågan är bara om mannen gör det. Annars vet jag nog vad jag får i 40 års present av honom nästa år.... =) KÖPETUDOR!!!
Idag pratade jag med dietisten som ringde. En supertrevlig gotländska som alltid får mig positiv och hoppfull. Hon tyckte jag var duktig och sa åt mig att fortsätta må bra och njuta av det! =)
Igår var jag, hm annorlunda i humöret. Kändes ungefär som när jag var nyförlöst, var hormon-tokig och hade nära till tårar hela kvällen. Jag har insett ett litet bekymmer. Nämligen, när folk ger mig komplimanger och säger bra saker om min förändring tackar jag leende men känner ibland att, jaja det säger du bara för att du vet jag opererat mig... I mitt huvud är jag fortfarande tjock, jag skäms fortfarande och jag anser mig fortfarande långt större än många andra... Detta trots att mina pungbyxor och fladdrande tröjor talar sitt tydliga språk... Tog detta med dietisten och hon sa att det var jättevanligt när man går ner så fort, att huvudet inte hinner med, men det skulle visst komma sa hon. Så jag får väl jobba med mig själv och börja tro på vad folk säger till mig. Fast jag har aldrig varit nån höjdare på att ta komplimanger...
Idag när jag lämnat lillen på dagis gick jag hem och tog direkt tag i min garderob. Jag har provat igenom allt och sorterat ut en hel hög. En del kastas och en del ska säljas på loppis i juni. Där fanns en del som jag kan ha men jag hinner nog rensa ut en gång till innan loppisen. Hittade även lite som inte riktigt passar än, men om några kilo till så ska det gå bra.
Imorgon har jag telefontid med min doktor som opererade mig, då får vi se om han blir lika nöjd...
Om en liten stund ska jag klä på mig mina träningskläder och ge mig iväg på en powerwalk ner till Envig där jag ska köra ett styrkepass. Nu känner jag mig redo för mer än bara fettförbränning, nu ska det byggas lite muskler.
Ha en fortsatt skön kväll! Puss & kram
