Blodsmak och illamående....
Ja det var vad jag fick stå ut med igår, då jag gick ut för hårt på Blommans träningspass för vuxna mfl. :-) Han e sjukt vältränad denne karl. Och så envis som man e ska man ju visa, mest för mig själv, att jag kan hänga med... Jovisst det hade jag gjort, OM jag hållt normalt tempo... Men icke, full fart och det slutade med att jag fick gå av mattan med illamående och blodsmak... Men efter en stunds vila kände jag mig redo att fortsätta detta galna träningspass. Och jag fullföljde. Det var riktigt kul. Både dottern och mannen var oxå med. Det var ganska kul att trä arm med gubben. Han frågade hela tiden om det gick bra, ja för fan, bring it on!!! :-)
Idag blir det träningsvila, ska jobba istället tänkte jag. Börjar natt igen ikväll efter att ha varit ledig sedan 18/12... Känns tungt att återgå till mina vanliga tider då jag hade hoppats på att ha en dagtidstjänst vid det här laget. Men icke, man håller på för fyllt med detta, är det (dom) senaste beskeden jag fått.... Dryg väntan....
Annars inget nytt på västfronten... Städar, röjjer,byter gardiner och sängkläder... Tänker hinna handla lite med innan det är dax att ta sig till Tre Lingon igen...
Ha det gott alla! Kramis!
Idag blir det träningsvila, ska jobba istället tänkte jag. Börjar natt igen ikväll efter att ha varit ledig sedan 18/12... Känns tungt att återgå till mina vanliga tider då jag hade hoppats på att ha en dagtidstjänst vid det här laget. Men icke, man håller på för fyllt med detta, är det (dom) senaste beskeden jag fått.... Dryg väntan....
Annars inget nytt på västfronten... Städar, röjjer,byter gardiner och sängkläder... Tänker hinna handla lite med innan det är dax att ta sig till Tre Lingon igen...
Ha det gott alla! Kramis!
Vilken helg!!!
Ja det var en intensiv och händelserik helg! Fredagen var relativt lugn med cupcake bak med Dennis och lugn hemmakväll.
På lördagen var det sedan dax för årets första brottartävling för Cornelia. Första tävlingen i den nya ålderskategorin Flickor äldre o ny vikt 48. Det var tuffa motståndare som Cornelia mött förut, i alla fall 3/4. Det blev en vinst och tre poängförluster men envis som hon är gav hon aldrig upp utan kämpade till sista stund. Tyvärr åkte vi hem innan prisutdelningen, Corre hamnade ju utanför pallen, men hade blivit utsedd till bästa fighter i dagens match typ, mot en av tjejerna. Men jag tror det var en ganska stolt tränare som hämtade hennes utmärkelse! :-)
På kvällen gjorde man inte många knop. Det blev lite mat och mys i soffan och tidigt i säng.
Söndagen då gick ju även den i brottningens tecken... Jag och Corre åkte med två andra brottartjejer och en till mamma, till Team syds träningsläger i Ljungbyhed. Det är verkligen bra och tuff träning. Och alla tjejerna gjorde mycket bra ifrån sig.
Det kan gå rätt vilt till på dessa läger, speciellt när det är 45 tjejer från 10 år och uppåt.... Jag satt och snackade med två fd Envig brottare när jag plötsligt fick en jäkla smäll i ryggraden. Det var två småtjejer som landade på mig efter ett kast. Inte så skönt... Men jag överlevde. :-)
När vi kom hem blev det hemlagad pizza. Men då min mage var lite knast hoppade jag mat då och körde till gymmet istället. Det blev mest konditionsträning men även lite styrka. Jag älskar att utmana mig själv, när kroppen säger NU räcker det, då gör jag 8 repetitioner till. För som vi sagt till dottern i alla år, det sitter i huvudet! Så det var bara att kämpa på.
Efter träningen satt det fint med pizza kan jag lova! :-)
Idag är det måndag igen. Det blir inte mycket idag. Jag tänkte städa undan det sista från julen, byta lite gardiner och leta fram lite fönsterbelysningar. Det blir ju sååå mörkt nu när ljusstakarna är borttagna.
Sen ikväll blir det ju brottning igen, i Lomma för Dennis och i Dalby för Cornelia.
Ja vad skulle man gjort utan barnen och deras aktiviteter?!
Nä nu får jag se om jag får upp den lille gulliganen oxå, han verkar rätt trött.... :-)
Ha en fin dag alla, var rädd om dig! Det finns bara en av dig! <3
På lördagen var det sedan dax för årets första brottartävling för Cornelia. Första tävlingen i den nya ålderskategorin Flickor äldre o ny vikt 48. Det var tuffa motståndare som Cornelia mött förut, i alla fall 3/4. Det blev en vinst och tre poängförluster men envis som hon är gav hon aldrig upp utan kämpade till sista stund. Tyvärr åkte vi hem innan prisutdelningen, Corre hamnade ju utanför pallen, men hade blivit utsedd till bästa fighter i dagens match typ, mot en av tjejerna. Men jag tror det var en ganska stolt tränare som hämtade hennes utmärkelse! :-)
På kvällen gjorde man inte många knop. Det blev lite mat och mys i soffan och tidigt i säng.
Söndagen då gick ju även den i brottningens tecken... Jag och Corre åkte med två andra brottartjejer och en till mamma, till Team syds träningsläger i Ljungbyhed. Det är verkligen bra och tuff träning. Och alla tjejerna gjorde mycket bra ifrån sig.
Det kan gå rätt vilt till på dessa läger, speciellt när det är 45 tjejer från 10 år och uppåt.... Jag satt och snackade med två fd Envig brottare när jag plötsligt fick en jäkla smäll i ryggraden. Det var två småtjejer som landade på mig efter ett kast. Inte så skönt... Men jag överlevde. :-)
När vi kom hem blev det hemlagad pizza. Men då min mage var lite knast hoppade jag mat då och körde till gymmet istället. Det blev mest konditionsträning men även lite styrka. Jag älskar att utmana mig själv, när kroppen säger NU räcker det, då gör jag 8 repetitioner till. För som vi sagt till dottern i alla år, det sitter i huvudet! Så det var bara att kämpa på.
Efter träningen satt det fint med pizza kan jag lova! :-)
Idag är det måndag igen. Det blir inte mycket idag. Jag tänkte städa undan det sista från julen, byta lite gardiner och leta fram lite fönsterbelysningar. Det blir ju sååå mörkt nu när ljusstakarna är borttagna.
Sen ikväll blir det ju brottning igen, i Lomma för Dennis och i Dalby för Cornelia.
Ja vad skulle man gjort utan barnen och deras aktiviteter?!
Nä nu får jag se om jag får upp den lille gulliganen oxå, han verkar rätt trött.... :-)
Ha en fin dag alla, var rädd om dig! Det finns bara en av dig! <3
Nytt år, nya möjligheter!
Ja mina vänner, det var löjligt länge sedan jag skrev sist! Men, jag ska verkligen göra ett försök att skärpa mig...
Så har det blivit 2012, och året har börjat utan större sensationer. Allt rullar på som vanligt.
2011 slutade väl. Löftet jag gav nyår 2010 lyckades jag hålla, mer än väl. Jag lovade mig själv att gå ner en del under 2011, jag lyckades inte bara gå ner, utan även att nå målet. Vilket känns helt fantastiskt. Nu kämpar jag med att hålla målet, min kropp känner uppenbarligen att den ska gå ner mer, men det får jag inte enligt doktorn. Så nu gäller det för mig att hitta balansen mellan kost och träning så att jag kan hålla mig på målvikten.
Nu kommer ett genomslag för mig, jag ska för första gången öppet avslöja det jag våndats och skämts för så länge.
Jag vägde 106,7 kilo till mina 168 cm.... Mitt mål enligt läkaren är 67 kg, själv har jag satt målet 65. Jag ligger något under nu men har intentionen att landa på 65 kg.
Ja min startvikt har jag aktat mig för att avslöja, men nu bryr jag mig inte längre. Jag har fått distans till all ångest jag kände då. MEN, en sak kan göra mig heligt förbannad idag, det är när folk, vänner pratar om mig, hur jag såg ut innan. "Shit du var sååå tjock" "det var bara rumpa, hela du" mm mm. Men hallå!!!! Det är ju fortfarande MIG ni pratar om! Jag har under senaste året lärt mig att älska mig själv, även som jag såg ut förut. Jag tyckte att jag såg ok ut, men mådde inte så bra fysiskt och tog därför tag i det hela.
JAG kommer aldrig att glömma hur jag såg ut och hur jag mådde. Och jag vet verkligen vem som är mina vänner.
Kom gärna med komplimanger men snacka inte skit om mitt tjocka jag för då blir jag faktiskt ledsen!
Slutligen vill jag tacka alla er som stöttar, kommer med pepp, uppiggande ord och komplimanger. Ni är bäst!
Önskar er alla en fin helg! Här blir det en helg i brottningens tecken... :-) Kramar
Så har det blivit 2012, och året har börjat utan större sensationer. Allt rullar på som vanligt.
2011 slutade väl. Löftet jag gav nyår 2010 lyckades jag hålla, mer än väl. Jag lovade mig själv att gå ner en del under 2011, jag lyckades inte bara gå ner, utan även att nå målet. Vilket känns helt fantastiskt. Nu kämpar jag med att hålla målet, min kropp känner uppenbarligen att den ska gå ner mer, men det får jag inte enligt doktorn. Så nu gäller det för mig att hitta balansen mellan kost och träning så att jag kan hålla mig på målvikten.
Nu kommer ett genomslag för mig, jag ska för första gången öppet avslöja det jag våndats och skämts för så länge.
Jag vägde 106,7 kilo till mina 168 cm.... Mitt mål enligt läkaren är 67 kg, själv har jag satt målet 65. Jag ligger något under nu men har intentionen att landa på 65 kg.
Ja min startvikt har jag aktat mig för att avslöja, men nu bryr jag mig inte längre. Jag har fått distans till all ångest jag kände då. MEN, en sak kan göra mig heligt förbannad idag, det är när folk, vänner pratar om mig, hur jag såg ut innan. "Shit du var sååå tjock" "det var bara rumpa, hela du" mm mm. Men hallå!!!! Det är ju fortfarande MIG ni pratar om! Jag har under senaste året lärt mig att älska mig själv, även som jag såg ut förut. Jag tyckte att jag såg ok ut, men mådde inte så bra fysiskt och tog därför tag i det hela.
JAG kommer aldrig att glömma hur jag såg ut och hur jag mådde. Och jag vet verkligen vem som är mina vänner.
Kom gärna med komplimanger men snacka inte skit om mitt tjocka jag för då blir jag faktiskt ledsen!
Slutligen vill jag tacka alla er som stöttar, kommer med pepp, uppiggande ord och komplimanger. Ni är bäst!
Önskar er alla en fin helg! Här blir det en helg i brottningens tecken... :-) Kramar
